Förr var det populärt att visa spännande serier på tv. Det var även populärt att visa roliga serier. Ibland var det även roliga reklamer på tv. Det var serier som klassikern Raskens, västern med klass som macahans och såpoperor med stil som rederiet. Detta är dock ett minne blott.
Idag är det istället populärt att visa sjukdomar på tv. Man har förberett en trevlig frukost och solen strålar in genom fönstret. Man sätter sig i soffan och slår på teven. Lagom när man ska ta den första klunken kaffe inleds ”sjukdoms och skade-television”. Oftast är det någon slags sjukhusserie som inleder det hela, det finns ungefär arton olika så risken är alltid störst för den här typen. Vanliga inslag i denna typ av program är fruntimmer på väg att föda sitt tredje barn och då ska sugklockan fram. Alternativt är det en häst som har nageltrång och måste opereras av en hästläkare. Om man har riktig otur tar hästläkaren fram den stora beryktade vita plasthandsken och trycker in i röven på hästen. Det är då man brukar sätta tillbaka kaffekoppen på brickan.
Man bestämmer sig för att zappa över till en annan kanal och siktar på att ta första tuggan av ett av de nykokta äggen när den dyker upp. Analklådan. Reklamen som får ägg att lukta som en fis och ostmackan att likna en röv. Jag vill inte ha analklåda på min frukostbricka. Så jag zappar.
Nästa kanal innehåller ambulans-teve, en spinoff på sjukdomsteve. Här får vi följa ambulanspersonal som tar fram halvdöda personer ur kraschade bilar. Ibland överlever dem och då ska dem såklart läggas på operationsbordet. Här ska vi inte spara på detaljerna inte. Fram med stiletten och så skär vi oss ner till njuren och här ska vi absolut inte tänka på att sensurera, nej då icke. Helst ska så mycket blod, tarmar och hjärna som möjligt visas för de nyväckta tittarna. Redan vid själva snittet brukar juicen få en viss blodsmak och därefter ställer man tillbaka juicen på brickan.
Så här fortsätter det. Tragedi-teve. Nu i var mans hem.
