Testar att blogga från min iPod touch… kk.

Testar att blogga från min iPod touch… kk.

Ikväll är det återigen dags att söka lyckan på stans enda vettiga uteställe, blå månens bar. Här ska vi tillfredsställa våra slitna studentkroppar med kvinnor, dans och sång tills sångerna tystnar och det är dags att åka hem med världens bästa svarttaxichaufför, Bobban, om man har otur.
Innan dess är det dock snart dags att gå iväg till förfest som idag som så många gånger tidigare lika gärna kan kallas korvfest. Bröden saknas till allas stora förtret. Ibland undrar man hur det kan komma sig att av jordens 3 miljarder kvinnor så vill inte en enda av dem infinna sig på en förfest med cirka 5 trevliga och snygga grabbar på ett härligt strålande humör. Det duger inte. Men man ska inte underskatta en skaplig korvfest. Här finns utrymme för så mycket som inte tillåts eller anses positivt vid en korv med bröd-fest, såsom extrem alkoholförtäring, svettiga, bara överkroppar rytmiskt rockande på bordet till världens bästa förfestlåt When you were young som om natten aldrig skulle ta slut, kvinnoskvaller på hög nivå och mycket annat. Föredelarna tar egentligen aldrig slut nu när jag tänker efter. Vad tillför egentligen kvinnorna på en förfest när de väl är där? De sörplar lite lätt på sin päroncider och nekar vänligt men bestämt när man erbjuder en skaplig grogg. Nej här är det nästintill nyktert som gäller. Här bjuder vi inte på oss själva nej nej nej. I sällsynta fall ser man faktiskt även tjejer tala med andra på en fest. Då vet man att de har druckit minst två päroncider. Ibland kan man dock få uppleva den klassiska 5-ciders kvinnofyllan, vilket ofta resulterar i ett enormt kackel istället vilket inte heller är särskilt trevligt att uppleva. Här kan vi banne mig inte hålla käft. Det ska talas om det ena eller det andra, fnissas, skrikas och jävlas. Och här ska varning utfärdas, nämn inte orden djurförsök, dödsstraff eller kroppsideal inom 5 meters avstånd från en kvinna. Då riskerar du nämligen att starta en ordentlig diskussion som du inte har en chans i helvetet att vinna. Även om du håller med kvinnan ifråga. Det sista man ska tänka på när man håller en korv med bröd fest är att man absolut inte får glömma öronpropparna alternativt ta med en sax och klippa av högtalarkablarna. Kvinnor har nämligen i 19 av 20 fall ett extremt sug efter att av nån anledning lyssna på extremt oduglig musik på förfester. Här snackar vi många gånger artister som pratar i låtarna istället för sjunger, gärna på slang så man inte förstår ett skit eller kan sjunga med, hip-hop kallas musikstilen och den är helt värdelös och passar absolut inte på korv-fest. Sätter man på högklassig musik som M.b. med Orup ja då kan man räkna med en ordentlig utskällning eller örsnibbsgreppet. Passa er.
Nä nu är det banne mig hög tid att gå in i duschen. Och kanske kanske blir det en korv med bröd fest ikväll ändå. Det hoppas vi, konstigt nog.
Jag gillar inte vintern särskilt mycket. Snö är helt ok, när den ligger i skidbackarna. Men vintern och slasket innebär så mycket extra omständigheter i vardagen, som om det inte vore nog ändå. Visserligen ordentliga i-landsproblem, men ändå. Nej nu vill jag att det ska bli vår. Jag vill kunna gå till skolan i vita rena sneakers och slippa vinterjackan och mössan. Jag vill kunna sätta mig på balkongen i solen och dricka kaffe. Jag vill ta en öl på en uteservering när solen inte gått ner. Det börjar dock bli ljusare…
Jag är ute på min sista praktik på lärarutbildningen nu och skolan ligger på andra sidan stan. Det är konstigt, men alla som jag känner som ska bli lärare hatar praktiken. Varför vet jag inte. Men jag antar att det har att göra med att man jobbar som lärare på en skola i runt 5 veckor och får inte ett öre för besväret. Men lånen måste man fortfarande ta… Sedan är det inte alltid så att man som praktikant blir så vänligt mottagen på skolorna. Man vet ju själv hur det var när en vikarie stod i klassrummet på högstadiet, det blev kaos direkt. Men jag tycker ändå det går ganska bra.
Förutom praktiken så kretsar ganska mycket just nu runt träning. Ja, faktiskt. Jag och Erik kör varannan dag på gymmet. Förr var jag alltid negativt inställd till allt vad gym innebär. Fördomsfull som man är trodde man att det var ett ställe där 120 kilos Arnold-kopior går omkring i nätbrynja och tävlar om vem som lyfter mest i bänkpress. I och försig så finns det väl ett visst mått av gym-penis tävling trots allt, men det skiter jag i. Jag tycker snarare att det är sorgligt att omkring 90% av personerna på gymmen lastar på alldeles för mycket vikt för sitt eget bästa, vilket resulterar i felaktig teknik, uteblivna resultat och på sikt skador. Ibland kan man dock inte hålla sig för skratt när Jens 18 år tar fram 30 kilos hantlarna för att köra teh bicepts!1 och lyfter hela vikten med ryggen istället. Men skulle man säga till såna killar om nackdelarna så skulle man aldrig få någon träning utförd själv.
I höst ska jag ut och resa. Så är planen åtminstone. Förhoppningsvis kan man skrapa ihop ordentligt med pengar i sommar så att man kan vara borta åtminstone 4-6 månader och se sig om. Har inte varit utomlands på hur länge som helst. Vi funderar som alla andra på Asien. Egentligen hade jag nog helst åkt västerut istället, till New york, men växelkursen är ju inte direkt gynnsam just nu. Det roliga med resan är att vi kommer köra tärningstaktiken. Varje dag när vi vaknar kommer vi hitta på 6 olika alternativ om vad vi ska hitta på. Sedan får tärningen avgöra vad det blir eller var vi åker. Och så kommer vi naturligtvis blogga om hela resan. Tror det kan bli skitkul faktiskt.
Dagens låt är för övrigt “Dirty Dancing” med Frida Hyvönen…
Har sett en del film på senaste. Den överlägset bästa var Changeling. Riktigt bra film med Angelina Jolie och en grym John Malkovich. 5/5
Doubt. Man bara måste älska Philip Seymour Hoffman. Meryl Streep är också bra. 4,5/5
Har även sett Seven Pounds. Will Smith är bra som vanligt. 4/5
Bolt, disney. En svag 3/5.
Ghost Town. Ganska löjlig men kul emellanåt. 3/5
Outlander. Vikingar möter Aliens. 2/5
Det är mitt i natten och jag kan inte sova. Har ont i halsen och är förkyld till råga på allt. Lyssnar på lite skön gonattmusik i spotify såklart, här är ett urval. Gonatt!
Förresten om någon som jag känner vill ha en invite till spotify så kan ni ju alltid skriva en rad i kommentarerna.
Leonard Cohen – Take this waltz
Billy Joel – Piano man
Johnny Cash – The man comes around
Pearl Jam – Last Kiss
Tom waits – Martha
Tom Waits – Downtown train
När jag var liten så poppade man alltid popcorn i kastrull. Dessa popcorn blir alltid godare än popcorn som görs i micron. Det blev alltid fulla kastruller med popcorn som lyfte locket och hälften ramlade ut på resten av spisen och allt var som det skulle. Dessvärre verkar det som att det nu för tiden inte längre går att poppa popcorn utan ett totalt misslyckande som följd.
Idag gjorde jag ett tappert försök. Första omgången körde jag med matolja i kastrulljäveln. Jag hettade upp oljan tills det första prov-popcornet poppade. Och så tömde jag i popcorn så att det täckte botten och lite till. Det börjar poppa. I ungefär 10 sekunder hör jag kanske 20 poppningar. Under nästa 20 sekunder hörde jag allt färre popningar. Jag insåg snart att jag istället för popcorn hade skapat en rejäl indian-röksignal i köket. Jag tog snabbt och smidigt kastrullen och slängde den under vattenkranen och slog på kranen. Då uppstod ett fräsande som skulle gjort en afrikansk spottkobra grön av avund samtidigt som rökutvecklingen steg med 300%. Skam den som ger sig tänkte jag, körde rent kastrullen med svinto och gör ett nytt försök. Denna gång övertalade jag mig själv att det var oljan som var felet och bytte mot margarin. Tyvärr upprepades samma procedur ytterligare en gång. Vad är felet? Är det kastrullen? Kocken? Spisen? Popcornen? När jag drar mig till minnes min popcornpoppnings storhetsdagar så minns jag att jag körde i en kastrull som var bucklig och sliten och tillverkad i nåt slags aluminum-material med nästan lite räfflad botten. Är detta nyckeln?
Nedslagen efter mitt misslyckande kapitulerade jag och tog bilen till statoil och köpte 2 påsar micropopcorn. Här nedan ses resultatet av den andra satsen popcorn, och kastrulljäveln.
Till julklapp i år önskade jag mig bland annat en bok, ”Shantaram” av Gregory David Roberts. Av många olika anledningar läser jag sällan böcker. De gånger det sker är när jag känner att inget annat känns roligare än att läsa en bok, eller de gånger jag känner att jag har så gott om tid att läsa en bok så att jag läser en bok.
Mellandagarna är en perfekt tid att läsa bok. Och jag kan inte minnas senaste gången som jag så totalt glömt bort tid och rum som nu när jag läst denna kolossala bok på 942 sidor. Andra böcker, en tredjedel så långa, kan kännas som att de tar en smärre evighet att ta sig igenom. Så finns det böcker som Shantaram.
Boken beskriver författaren Gregory David Roberts liv i Bombay, Indien och är baserad på hans egna upplevelser. Sällan har en bok lärt mig så mycket och fått mig ställa så många frågor. Det känns som att Roberts under ett dygn i Bombay upplever mer än jag själv gjort de senaste fem åren. Boken ger en insikt i en helt annan kultur och människor som beter sig så totalt annorlunda mot vad vi i västvärlden är vana vid. Jag är så fascinerad av de möten med andra människor som Roberts beskriver i sin bok. Och den humor som finns i dessa möten. Jag har kommit på mig själv att skratta högljutt mitt i natten när ingen annan människa är vaken. Och jag har kollat till på klockan och tänkt att, en timme till kan jag väl vara vaken… det gör väl inget…och upprepat detta timmen efter. Värre drog än denna bok får man leta efter.
Så om någon som läser detta känner att de har några dygn att ägna åt något helt i hästväg så skulle jag varmt rekommendera Shantaram. Årets bästa julklapp utan tvekan.
”He was Australia’s most wanted man. Now he’s written Australia’s most wanted novel.”